Skjutbanan som inte gav upp

Text och foto: John Duff

Det tog tio år av byråkrati och miljörelaterade undersökningar men till slut efter domstolsbeslut, kunde Hovås Sport- och Jaktskytteklubb andas ut: Skyttet får fortsätta.

Fyra av Hovås Sport- och Jaktskytteklubbs stöttepelare. Fr.v. Stig Pålsson, Peter Arvidsson, Bill Eriksson och Jan-Ove Carlsson.

Men vi har tvingats acceptera inskränkningar, berättar Peter Arvidsson, sekreterare i föreningen. Allt kulskytte har upphört och långt borta i skogsbrynet vittnar en skjutvall om att man en gång faktiskt haft tillgång till en 300 meters vall. Mest kännbart har dock bestämmelsen varit om förbud mot skottlottning efter klockan 19.00 de dagar vi skjuter. Det har lett till avhopp av medlemmar. Det är inte så lätt för dem som har en normal arbetsdag att hinna hem från jobbet, hämta bössa och hinna till banan och skjuta några serier.

All slags lerduva

I dag erbjuder klubben ett varierande lerduvskytte. En skjutrunda kan börja med lättare träning med rena bakskott, fortsätta med Jägartrap, gå över till Skeetbanan och avslutas på den avancerade Sportingbanan.

En trevlig klubbstuga, med enklare servering, står de 50-tal medlemmarna till förfogande.

Dessutom brukar vi ha omkring ett 15-tal inbokningar för olika skyttearrangemang, tillägger Peter Arvidsson.

Deponi

Skjutbanan ligger på en nedlagd soptipp. Skyttarna vandrar fram mellan stationerna med 11 meter av sopor under fötterna. Miljömyndigheter kastade sig hänfört över kombinationen med skytte men trots att en bäck i närheten uppvisade viss förorening kunde detta inte hänföras till soptippen och ännu mindre till skyttet. En markundersökning, med bidrag från Göteborgs Jagtsällskaps Stiftelse, omfattade borrprover och föreningen ålades även den otroliga uppgiften att samla in lerduvkrosset. Detta jättearbete resulterade i att krosset vägdes in, analyserades och klassades som: Vägbyggnadsmaterial!

Inga klagomål

Närmaste granne utgörs av ett villaområde där skrytvillorna trängs på minimala tomter. Man har sannolikt vant sig vid smällarna från banan för inte på 3 – 4 år har det hörts några klagomål. Intressant är också att markägoförhållandena är sådana att villkoret för skjutbanan är just att det bedrivs skytte där. Därför så länge som det krossas lerduvor inom Hovås Sport- och Jaktskytteklubb, borde man kunna se ljust på framtiden.